Vem får bitcoinskatten på 5 miljarder dollar som köptes med stulna yuan

Pensionärer över hela Kina lämnade över sina yuan till ett bolag som hette Lantian Gerui. För en del av pengarna köpte bolagets chef Qian Zhimin bitcoin: omkring 6 miljarder yuan, ungefär 845 miljoner dollar vid den tiden, enligt åklagarna. I dag är mynten värda cirka 5 miljarder dollar och förvaras hos brittisk polis. Värdestegringen kommer, verkar det, inte att gå till investerarna.

Den 12 oktober 2026 slog High Court i London fast att de lurade investerarnas krav ska prövas enligt kinesisk lag, inte engelsk. Det låter som en juridisk detalj. Ändå för domen den brittiska staten närmare att behålla större delen av skatten, tillsammans med hela vinsten. Och i New York strider man om en dubbelt så stor hög: bedrägerioffer, anhöriga till dem som dog den 11 september och Kina, som anklagar USA för ett intrång.

Liberlands blivande drottning i Hampstead

Qian Zhimin, även känd som Yadi Zhang, flydde från Kina på falskt pass i september 2017. I London bodde hon i en villa i Hampstead som kostade över 17 000 pund i månaden i hyra. Hennes assistent Jian Wen, tidigare anställd på ett hämtmatsställe, försökte köpa ett hus i en dyr förort och kunde inte förklara var hennes chefs pengar kom ifrån. Så började utredningen. År 2018 hittade polisen enheter med nycklarna till 61 000 bitcoin, den största kryptobeslagtagningen i brittisk historia.

De mest färgstarka detaljerna dök upp i Qians dagböcker. Hon drömde om en egen internationell bank och ett slott i Sverige, och 2022 ville hon bli drottning av Liberland, en självutnämnd mikronation på en liten remsa av Donaus strand mellan Kroatien och Serbien som ingen stat erkänner.

I september 2025 erkände Qian penningtvättsbrott, och i november dömdes hon till 11 år och 8 månaders fängelse . “Ditt motiv var ren girighet”, sa domaren till henne. Därmed var brottmålet avslutat. Civilmålet tog vid, och det är det mer intressanta av de två.

Investerarna förlorade yuan, inte bitcoin

En av investerarna, herr Yu, berättade för BBC hur han lämnade sina pengar till Lantian Gerui. Bolaget betalade ut en del av den utlovade avkastningen i små portioner, så han misstänkte ingenting. I mitten av 2017 inledde kinesisk polis en utredning av firman, och utbetalningarna upphörde. Hans äktenskap, säger han, överlevde det inte.

Varken Yu eller någon annan köpte bitcoin. De lämnade över yuan, och det var Qian som gjorde om deras pengar till krypto. Medan mynten låg i Storbritannien steg de många gånger om i värde. Så vem äger den uppgången: människorna vars yuan stals, eller staten som hittade gömman?

Svaret beror på vilken lag som gäller. Tänk dig att en tjuv använder dina pengar till att köpa en lott och vinner. Enligt engelsk rätt kan investerarna hävda att vinsten, alltså själva mynten, tillhör dem. Enligt kinesisk rätt liknar de snarare borgenärer, och enligt jurister skulle de troligen få tillbaka ungefär vad de satte in, plus ränta. Lottens pris, inte jackpotten.

Domare Mark Turner valde kinesisk rätt . Hans resonemang var att upplägget drevs i Kina, att avtalen undertecknades där, att pengarna betalades där och att Qian också köpte bitcoin där, via börsen Huobi och över disk. Varje kärande, underströk han, måste styrka en äganderätt till mynten. Själva lagen har inget generellt system för att betala alla som förlorat pengar: bara de som bevisar att mynten är deras får något.

Vem får mellanskillnaden

Den 22 maj 2026 hade omkring 16 000 personer registrerat sig för att göra anspråk på en andel i den brittiska domstolen. Det är färre än 13 % av de 128 000 investerarna. Att registrera sig innebar att ta sig an ett främmande land, ett främmande språk och advokater i London. För en äldre investerare i Kina är det ett större hinder än någon paragraf.

De övriga skriver brev. Investerarna samlade nästan 2 500 namnunderskrifter till en vädjan till Kinas utrikesministerium: “Vi vill inte, och kommer aldrig att acceptera, att bitcoin konfiskeras av Storbritannien och inte lämnas tillbaka till oss.” Yu uttryckte sig blygsammare. Han hoppas att den brittiska regeringen, åklagarna och domstolen visar medkänsla.

Staten har egna planer. Åklagarna bad domstolen låta regeringen behålla bitcoin, och sommaren 2025 rapporterade The Telegraph att finansminister Rachel Reeves räknade med att sälja beslagtagen krypto för att täcka ett hål i budgeten. Åklagarna lovade senare domstolen att utforma ett separat ersättningssystem , utan att lämna några detaljer.

Investerarna ger sig inte heller. Den 16 oktober gav High Court ungefär 16 000 kärande tillstånd att överklaga domen om kinesisk rätt.

Kina har också planer. Den 13 oktober, dagen efter domen i London, meddelade en domstol i Tianjin ett mål om konfiskering av nästan 62 000 bitcoin som beslagtagits i Storbritannien. Omkring 128 000 personer satte in pengar, och enligt kinesiska siffror blev över 102 000 av dem lidande ekonomiskt.

En uppsättning mynt, två domstolar.

I New York, dubbelt så många mynt

Den här historien har ett amerikanskt syskon, och det är ännu mer trasslat. Den 14 oktober 2025 lämnade det amerikanska justitiedepartementet in en stämning om förverkande av 127 271 bitcoin , då värda omkring 15 miljarder dollar. Åklagarna kopplar mynten till Prince Group i Kambodja och dess ordförande Chen Zhi, som misstänks driva anläggningar där människohandlade arbetare tvingades lura folk på nätet. I januari 2026 grep Kambodja Chen Zhi och överlämnade honom till Kina .

I slutet av september 2026 avvisade domare Rachel Kovner nio påstådda offer som ville bestrida förverkandet. Logiken liknar Londons: på båda ställena måste ett offer bevisa att mynten är deras. Dessa människor förlorade pengar till bedragare, men de kunde inte visa att deras pengar hamnade just i dessa plånböcker. I bästa fall, sa domstolen, är de vanliga oprioriterade borgenärer utan anspråk på själva mynten. Om regeringen vinner kan offren fortfarande begära ersättning från justitiedepartementet, men som ansökande snarare än ägare.

Sedan tar handlingen en vändning som ingen romanförfattare skulle våga sig på. Analytiker tror att mynten kom från LuBian, en mining pool, alltså en tjänst där tusentals datorer bryter bitcoin tillsammans och delar på belöningen. Redan i januari 2026 gjorde anhöriga till människor som dog den 11 september anspråk på mynten. De hävdar att LuBian hade band till Iran, och de har domar mot Iran. Den 12 oktober gick en av familjegrupperna tillbaka till domstol : enligt dess domar är Iran skyldigt gruppen över 671 miljoner dollar.

Samtidigt anklagade Kinas statliga cybersäkerhetsorgan CVERC USA under 2025 för att ha tagit mynten som försvann från LuBian i december 2020 i en operation av amerikansk underrättelsetjänst. Justitiedepartementet förnekar att något felaktigt skett men har inte förklarat hur det fick kontroll över plånböckerna.

Om förverkandet går igenom har mynten redan ett givet hem. Ett presidentdekret av den 6 mars 2025 inrättade en strategisk bitcoinreserv som fylls med bitcoin som staten slutligt förverkat, och det förbjuder reserven att sälja dem.

Världens mest genomskinliga pengar som ingen kan lämna tillbaka

Krypto har rykte om sig att vara pengar där allt syns. Varje transaktion kan spåras, och utredarna utnyttjar det: analytiker kopplade den amerikanska skatten till LuBian-poolen genom att följa dess spår på blockkedjan. Men en blockkedja visar vart ett mynt tog vägen, medan en domstol ställer en annan fråga: vems är det? Mellan en investerares yuan och en bitcoin i polisens kassaskåp står växlare, mellanhänder och år av tid. Att dra den gränsen för var och en av tusentals människor är nästan omöjligt.

Mycket är fortfarande oklart. Domen i London är preliminär, och domstolen har redan tillåtit överklagande. Även om den står sig måste experter på kinesisk rätt ännu förklara om investerarna över huvud taget har någon äganderätt. Något ersättningssystem finns inte än, och det amerikanska förverkandet är inte slutgiltigt. Offren kan till slut få tillbaka sina förluster, medan staten behåller bara mellanskillnaden. Även den löper på miljarder.

Det ger en märklig räkneövning. Den bästa investeringen i hela den här historien var en bedragares beslut att parkera andras pengar i bitcoin. Och den som troligen tjänar mest på den är den som inte satsade något alls och bara satt i åtta år på enheterna som beslagtogs i hennes mål.