Han tror inte på Gud, men fick religiöst undantag från AI

David Durman behövde inte tro på Gud för att slippa använda ChatGPT på jobbet. Han är humanist, alltså någon som bygger ett moraliskt liv utan det övernaturliga. I september 2026 befriade University of Kentucky honom från AI med stöd av samma lag som ger en sjundedagsadventist lördagarna lediga. Värnpliktsvägrare på 1960-talet hade lagt grunden långt före chattbottarna: de vägrade strida utan att hävda någon gudstro. Redan 1961 satte en fotnot i Högsta domstolen “Secular Humanism” på samma lista som buddhismen.

TechCrunch berättade historien den 29 oktober, tre dagar efter att American Humanist Association meddelat segern. En annan historia visar vad som står på spel. I augusti 2025 berättade Coinbase vd Brian Armstrong i en podd hur han gav sina ingenjörer en vecka på sig att installera AI-assistenter för kodning. De som inte hade gjort det kallade han till ett möte på en lördag, och några som saknade goda skäl fick sparken. Armstrong själv kallade tillvägagångssättet hårdhänt. Durmans fall visar att anställda har ett juridiskt sätt att säga nej.

Ett brev till jämlikhetskontoret

Durman är administratör vid universitetet. Han hjälper forskare att sätta ihop bidragsansökningar. Ingen har ännu beordrat honom att använda AI; kollegor och ledning har bara uppmuntrat alla att prova verktygen. Han bestämde sig för att inte vänta tills uppmuntran blev en order. Någon annans exempel gav honom det sista knuffen: på våren hade mjukvaruingenjören Erin Maus fått samma sorts undantag.

I slutet av augusti skrev han till universitetets Office of Equal Opportunity och bad om en anpassning på grund av sina övertygelser. I mitten av september träffade han kontoret, och den 25 september godkände det begäran, med bedömningen att den inte innebar någon oskälig belastning för hans avdelning. Tidslinjen och citaten ur hans brev kommer från ett pressmeddelande från humanistförbundet, som hjälpte honom att lämna in ansökan.

Hans resonemang är filosofiskt. “Vi blir moraliska aktörer för oss själva och för andra genom att aktivt använda vårt förstånd”, sa han till TechCrunch. Lämnar man över tänkandet till en maskin, hävdar han, urholkas förmågan att handla moraliskt oundvikligen. Hans brev räknar upp fler invändningar: AI hotar människors försörjning, skadar miljön och tränger undan mänsklig kreativitet. Det slutar rakt på sak: “I cannot, in good conscience, partake in the use and proliferation of this technology.”

Religion utan gud, juridiskt sett

I april 1964 fyllde Elliott Welsh i ett formulär för vapenvägrare. Han skrev under, men först efter att ha strukit orden “my religious training and”. Hans syn på krig, sa han, kom från läsning av historia och sociologi. Welsh dömdes för att ha vägrat inskrivning, men 1970 upphävde Högsta domstolen domen. Djupt förankrade moraliska övertygelser, fann domarna, ger samma rätt att slippa strida som tro. Fem år tidigare, i Daniel Seegers fall, hade domstolen redan utsträckt den rätten till alla vars övertygelse har en plats i livet som motsvarar den Gud har för traditionellt troende.

Samma logik går igen i arbetsrätten. Avdelning VII i Civil Rights Act från 1964 förbjuder arbetsgivare att diskriminera på grund av religion och kräver att de gör anpassningar. Equal Employment Opportunity Commission (EEOC), den federala myndighet som tillämpar lagen, definierar religion mycket brett. Gudstro krävs inte: moraliska övertygelser om rätt och fel räknas också, så länge personen håller fast vid dem med samma styrka som religiös tro.

Rötterna går ännu längre tillbaka. 1961 prövade Högsta domstolen Roy Torcasos fall. Maryland hade vägrat utnämna honom till notarius publicus eftersom han inte ville avlägga en försäkran om gudstro. Domstolen gav Torcaso rätt. I fotnot 11 i dess dom nämndes religioner som inte lär ut tro på Gud: buddhism, taoism, Ethical Culture och Secular Humanism. Allt detta är amerikansk rätt; andra länder har egna regler.

Durman hänvisar inte till en förkärlek för gamla metoder. Han hänvisar till ett system av övertygelser om varifrån människans moral kommer, och det är vad lagen letar efter.

Där tro slutar och ogillande börjar

Att säga till chefen att ChatGPT irriterar dig ger inget undantag. EEOC säger uttryckligen att sociala, politiska eller ekonomiska filosofier, liksom rena personliga preferenser, inte är religiösa övertygelser. Lagen vill ha en hel världsbild, inte en produktrecension.

En arbetsgivare har dock inte att bedöma om världsbilden är sann. Uppriktighet förutsätts i regel, och myndigheten påpekar att det inte spelar någon roll om någon håller en övertygelse av “rätt” skäl. Ingen kyrka behöver heller godkänna den.

Erin Maus, ingenjören som inspirerade Durman, visar hur det fungerar. Våren 2026 bad Maus, som arbetar i North Carolina och är unitarisk universalist, om att slippa AI av etiska och miljömässiga skäl. Hennes samfund har ännu ingen officiell hållning till AI; en är fortfarande under utarbetande. I mitten av maj gick hennes företag med på det. “I’m writing my code and reviewing my code by hand, which seems crazy to say”, sa hon till Business Insider, enligt Futurism. Utan AI, upptäckte hon, blir hon klar med sina uppgifter lika fort som en kollega som använder det. AI, sa hon, verkar egentligen inte förändra allt.

Varför det är svårt för en arbetsgivare att säga nej

Uppriktig tro ensam garanterar inget undantag: en arbetsgivare kan neka om anpassningen skulle kosta för mycket. 2023 blev den utvägen dock mycket smalare.

Gerald Groff, brevbärare, höll söndagen som vilodag. Sedan slöt Postal Service ett avtal med Amazon och började leverera paket på söndagar. Groff sa upp sig 2019, och hans stämning nådde till slut Högsta domstolen. Domen var enhällig, 9 mot 0. Innan dess lät många domstolar arbetsgivare avslå varje anpassning som kostade mer än en obetydlig summa. Nu måste bördan vara betydande i förhållande till verksamheten som helhet.

Tillämpat på AI blir det knepigt. I juni 2026 redogjorde advokater vid advokatfirman FordHarrison för när ett avslag ändå kan hålla. Jobbet kan vara omöjligt utan AI, ett kundavtal kan kräva det, eller det kan vara inbyggt i ett centralt system i företaget. Allmänna påståenden att AI är “viktigt” eller “effektivt” räcker kanske inte. Om någon av Coinbases ingenjörer hade åberopat en uppriktig religiös övertygelse hade företaget behövt visa att ett undantag för just den ingenjören skulle skada verksamheten allvarligt. Ingen appellationsdomstol har ännu avgjort en sådan tvist; hittills har alla kända fall lösts inom företaget.

AI-knappen finns kvar på skärmen

Durmans undantag har tydliga gränser. Enligt FindLaw, en sajt med juridisk information, invände han mot verktyg som Copilot i Microsoft Teams, ChatGPT och Claude, och han behöver inte längre använda dem själv. Men han går fortfarande på möten och lämnar in material via samma AI-utrustade plattformar som sina kollegor. Om ett möte hålls i Teams finns Copilot kvar; Durman slår bara inte på det.

Fler förfrågningar som hans är sannolika. Påve Leo XIV har kallat AI ett hot mot människans värdighet. Alexandria Huiskens, jurist vid humanistförbundet, säger att den oron går igen i katolsk lära, unitarisk universalism och humanism. Hennes organisation vill att icke-troende ska veta att lagen skyddar dem också.

Durman säger att han inte värvar någon; han hoppas bara att människor med liknande tvivel ska känna sig fria att agera på dem. Universitetet sa ja, med ett villkor. Anpassningen gäller “while allowing the employee to continue performing the essential functions of their position”, sa universitetets talesperson Jay Blanton till TechCrunch. “As technology and job responsibilities evolve, accommodations may be reviewed to ensure they remain reasonable and workable.”